En viltkamera, även kallad åtelkamera, är en typ av övervakningskamera som används för att fånga bilder eller video av djur. Kameran har en passiv infraröd sensor som känner av värmeskillnader när något rör sig framför den, exempelvis ett djur vilket göra att kameran triggas och tar en eller flera bilder/filmer.

Viltkameror används idag för att övervaka och dokumentera djurlivet i olika områden. Jägare använder dem för att få insikt i vilka djur som rör sig på deras jaktmarker, vilket kan hjälpa dem att planera jakten och följa viltstammens utveckling. Myndigheter använder viltkameror för att inventera stora rovdjur, medan forskare använder dem för att samla data som besvarar viktiga vetenskapliga frågor om djurs beteende och ekosystem. En stor fördel med viltkameror är att de kan övervaka en plats under lång tid utan mänsklig närvaro – de kan ofta sitta på plats i flera månader och dokumentera allt som händer i området.

Viltkameror har blivit en central del av Svenska Jägareförbundets arbete de senaste åren. Inom rovdjursinventeringen, som ofta sker under vintern, har man tidigare varit beroende av snö för att kunna spåra och verifiera rovdjurens förekomst och föryngringar. Men i delar av Sverige där snön är bristfällig eller obefintlig är viltkameror det enda tillförlitliga verktyget för att övervaka rovdjur, därför har jägareförbundet arbetat i många år för att uppmana och utbilda jägare i användningen av viltkameror.

Viltkameror spelar också en viktig roll i bekämpningen av invasiva arter. Genom att placera kameror vid åtelplatser och andra strategiskt viktiga platser kan dessa arter snabbt upptäckas och åtgärdas, vilket bidrar till att skydda ekosystemen.

Utöver detta börjar viltkameror användas allt mer för att övervaka andra arter, som klövvilt och mindre däggdjur. Svenska Jägareförbundet arbetar därför med att utveckla nya metoder för att inventera och övervaka dessa arter med hjälp av medborgarforskning.

För att börja använda viltkameror behöver du först skaffa en kamera och de tillbehör som krävs, samt hitta en lämplig plats att sätta upp den. Att komma igång är inte svårt, men det är viktigt att du övar och lär dig hur kameran fungerar för att få bästa resultat. För att hjälpa dig i starten har Svenska Jägareförbundet tagit fram ett utbildningspaket för viltkameror. Du kan läsa mer om utbildningen och komma igång här: www.viltbild.se/utbildningspaket

Ja, vi har stor användning av dina bilder! Du är alltid välkommen att dela med dig av dina bilder när du vill. I vissa inventeringsprojekt, som pågår under en begränsad tid, behöver vi bilder från så många platser som möjligt. Vi blir därför mycket glada om du vill bidra och hjälpa oss samla in data. Du kan läsa mer om de olika inventeringsprojekten här.

Vilka bilder vi behöver beror på vilket inventeringsprojekt som genomförs. Om du har en intressant observation, till exempel en invasiv art, en sjukdom eller en ovanlig art på en viss plats, är det bara bilder på den observationen som behövs. För större inventeringsprojekt kan vi behöva alla bilder som tas under en viss tidsperiod. Du kan läsa mer om de olika inventeringsprojekten här.

Dina bilder används för att få bättre insikt i våra viltstammar och deras livsmiljöer. Bilderna används både inom vilt och -miljöövervakning men även inom forskningen. Vi skyddar din integritet och lämnar aldrig ut information om vem som har laddat upp bilderna, om du inte aktivt godkänner detta. Kamerans placeringar är inte offentliga och delas endast med de personer eller grupper som du själv väljer, samt med administratörer med rätt behörighet. I vissa fall, när beräkningsmodeller tas fram av våra samarbetspartners, kan de behöva tillgång till kamerapositionerna. I sådana fall upprättas ett sekretessavtal för att säkerställa att positionerna inte sprids vidare.

Alla bilder på människor måste raderas omedelbart, eftersom de omfattas av kameraövervakningslagen och GDPR. Bilder på människor får därför inte laddas upp på Viltbild. Om en bild på en människa ändå råkar laddas upp, är det viktigt att du klassificerar den som "människa". Då anonymiseras bilden automatiskt och tas bort från plattformen.

För att vi ska kunna bearbeta dina bilder korrekt och få den information vi behöver, finns det några viktiga saker att ange:

1. Namnet på mappen – detta är främst för att du ska kunna hålla reda på vilken uppladdning det handlar om.
2. Start- och slutdatum för mappen – det är viktigt att vi vet när kameran sattes upp och när den togs ner, eller mellan byte av minneskortet. Denna information hjälper oss att förstå tidsperioden då bilder har samlats in vilket ger oss information om antal observationer per dag.
3. Bete – om du använder lockmedel, som åtel eller saltsten, är det viktigt att vi får veta det, eftersom sådana faktorer påverkar viltets rörelsemönster. Detta hjälper oss att justera för detta i våra beräkningar.
4. Plats – för många beräkningar är det avgörande att vi har information om kamerans position.

Vi har också vissa valfria uppgifter som kan vara bra att ange, t.ex höjd på kamera, kameramodell, intervall mellan serier, men de är inte obligatoriska.

En mapp bilder är alla bilder som tagits under en viss tidsperiod när kameran har varit uppe, eller mellan de tillfällen då ett minneskort byts. Det engelska ordet för detta är "deployment", men det finns inget exakt svenskt ord som beskriver detta på ett bra sätt. När du laddar upp en mapp bilder, ska du ange ett namn på mappen. Namnet är till för att hjälpa dig att lättare komma ihåg och hitta mappen vid ett senare tillfälle. Ett tips är att döpa mappen med något som gör det lätt att identifiera, till exempel året och månaden när mappen startade, t.ex. 2024_06.

För att kunna genomföra vissa beräkningar och analyser är det viktigt att vi har information om kamerans position. Din kamerans position kommer dock inte att vara offentlig, utan endast de personer som du bjuder in kommer att kunna se den, samt administratörer på Viltbild. Om vi anlitar en tredje part för att ta fram beräkningsmodeller eller genomföra beräkningar, upprättas ett sekretessavtal för att säkerställa att denna information inte sprids vidare.

Om du har glömt ditt lösenord, gå till inloggningssidan och klicka på knappen "Glömt ditt lösenord?". Fyll i din e-postadress, och du kommer att få ett mejl med instruktioner om hur du kan skapa ett nytt lösenord. Du kan även klicka här för att komma direkt till sidan.

Nej, Viltbild är kostnadsfritt för dig som användare. Vi får dock rätt att använda och sprida information om bilderna till tredje part i enlighet med användarvillkoren. Detta gör vi för att kunna genomföra viltövervakning, forskning och samtidigt finansiera tjänsten.